Konst och samhället

Människan har i alla tider velat uttrycka sig på olika sätt, ge uttryck för sina känslor eller återskapa en situation. I alla samhällen finns det konst, vare sig vi tänker på det eller inte: tavlor och skulpturer eller annorlunda klädkreationer. Konsten är en del av samhället och kan även vara politisk.

 

Konst i frihet

För många konstnärer är det en frihet i sig att få uttrycka sig genom sina konstverk. Då konst och kreativitet hör ihop, får barnen redan i skolan lära sig att skapa något eget och nytt. Det är inte bara konstnärer som har nytta av det, utan i alla yrkesgrupper finns det ett behov av kreativitet. I ett demokratiskt samhälle får konstnären uttrycka det den vill och en konstnärlig person har friheten att försöka leva på sin konst. Det finns både ovanligare konst som visas på konstgallerier och vardagskonst som förgyller vardagen i våra hem. Ett exempel på konst att ha i hemmet är vacker textil från Svenskt Tenn, som erbjuder allt från originella tapeter till sköna kuddar – lyxig konst för hemmet! Många konstnärer skapar både annorlunda konst för gallerier och konst för ”vanliga” människor.

I en demokrati får inte politikerna förbjuda konst som provocerar eller ifrågasätter de styrande. En konstnärs rätt att uttrycka sig är en del av grundlagen, i rätten till yttrande- och tryckfrihet, och är skyddad från förtryck. Konst och politk hör dock ihop, då de styrande tar hjälp av konstnärer för att skapa statyer och minnesmonument. Förr i tiden var det vanligt att kungar fick statyer gjorda som minnesmärken över deras bedrifter, men det är inget som vare sig dagens monarker eller politiker i ett demokratiskt land, ber konstnärer att skapa.

Konst i förtryck

I diktaturer är det vanligt att konstnärer förtrycks. Då konstnärer är personer med behov av mycket frihet, så blir det naturligt för många av dem att skapa konst som ifrågasätter en förtryckande politik. Ai Weiwei är en känd kinesisk konstnär som genom sin konst ifrågasatt den kinesiska regimen. Det har medfört att han både suttit i kinesiskt fängelse och haft reseförbud – regimen fråntog honom hans pass så att han inte skulle kunna resa utomlands. Då konstnärer förtrycks brukar det internationella samfundet engagera sig, politiker från demokratiska länder brukar protestera, och i Ai Weiweis fall hjälpte det.

Det är också vanligt med konstnärer som arbetar i diktaturens tjänst. De ska skapa konst som förhärligar regimen och dess viktigaste ledare – det handlar alltså inte om konst i frihet, utan om förbeställd konst som inte får provocera eller ifrågasätta. Konsten finns då till som en inramning till den politik som diktaturen för.

I Nordkorea har konstnärer skapar stora statyer av de olika ledarna, ungefär som kungar i Europa gjorde förr i tiden. Vissa av statyerna är stora monument som representerar ledaren, och befolkningen lägger ner blommor framför verken och visar monumenten aktningen på högtidsdagar. I en diktatur finns konsten som en ornamentering av politiken, medan konsten i ett demokratiskt samhälle finns för att väcka tankar.